18. fastän de gjorde sig en gjuten kalv och sade:”Här är din gudsom har fört dig upp ur Egypten.”Och de gjorde sig skyldigatill stora hädelser.
19. Men i din stora barmhärtighetövergav du dem ändå inte i öknen.Molnpelaren vek intefrån dem om dagenutan ledde dem på vägen,och eldpelaren lyste i nattenpå vägen de skulle gå.
20. Din gode Ande gav du för att undervisa dem.Ditt manna nekade du intederas mun,och vatten gav du demnär de törstade.
21. I fyrtio år försörjde du dem i öknen,och de saknade ingenting.Deras kläder blev inte utslitna,och deras fötter svullnade inte.