13. De river upp min stig, de arbetar på mitt fördärv,men de får ingen hjälp.
14. De bryter fram som genom en bred rämna,de vältrar sig fram mellan ruinerna.
15. Fasor väller över mig, min ära rycks bort som en stormoch min räddning har försvunnitsom ett moln.
16. Nu utgjuter sig min själ inom mig,och plågans dagar håller mig fast.