11. Du klädde mig med hud och kött och vävde mig sammanav ben och senor.
12. Liv och nåd gav du mig, din omsorg bevarade min ande.
13. Men detta gömde du i ditt hjärta– jag vet att du tänkte så –
14. att om jag syndade, skulle du vakta på migoch inte lämna min skuld ostraffad.
15. Ve mig om jag är skyldig! Men är jag oskyldigkan jag ändå inte lyfta mitt huvud,för jag fylls av skamoch ser mitt lidande.