2. Men ju mer man kallar dem, desto mer drar de sig undan.De offrar åt baalernaoch tänder rökelseåt avgudabilderna.
3. Ändå var det jag som lärde Efraim att gåoch som tog dem i mina armar.Men de förstod inteatt jag ville hela dem.
4. Med lena band drog jag dem, med kärlekens band.Jag var för dem lik den somlättar oket över deras nackar,jag böjde mig ner till democh gav dem mat.
5. De ska inte få vända tillbakatill Egyptens land,utan Assur ska bli deras kungeftersom de vägradeatt omvända sig.
6. Svärdet ska rasa i deras städer och förstöra deras bommaroch frossa omkring sigför deras onda planers skull.
7. Mitt folk hänger fast vid sin otrohet mot mig,och hur man än kallar demtill den som är därovan,upphöjer ändå ingen honom.