3. Även om de gömde sig på toppen av Karmelskulle jag hitta dem däroch hämta ner dem.Även om de gömde sigför min blick på havets bottenskulle jag där befalla ormenatt bita dem.
4. Även om de gick i fångenskap framför sina fienderskulle jag där befalla svärdetatt komma och döda dem.Och jag ska fästa min blick på demtill deras olyckaoch inte till deras lycka.
5. Herren Gud Sebaotrör vid jorden och den smälter,och alla dess invånare sörjer.Hela jorden höjer sig som Nilenoch sjunker åter som Egyptens flod.
6. Han bygger sin sal i himlen och grundar sitt valv över jorden,han kallar på havets vattenoch öser ut det över jordens yta –Herren är hans namn.
7. Är ni inte som nubiernai mina ögon, ni Israels barn? säger Herren.Förde jag inte Israelupp ur Egyptens land,filisteerna från Kaftoroch arameerna från Kir?
8. Se, Herren Guds ögon är emot detta syndiga rike,och jag ska utplåna detfrån jordens yta.Ändå vill jag inte utplåna Jakobs hus helt, säger Herren.
9. För se, jag befaller att Israels hus ska sållas bland alla hednafolksom man siktar i ett såll.Inte minsta kornska falla till marken.
10. Alla syndare i mitt folk ska dö för svärd, de som säger:”Olyckan når oss inte,den kommer inte i närheten av oss.”
11. På den dagen ska jag resa upp Davids fallna hydda,mura igen dess sprickoroch resa upp dess ruiner.Jag ska bygga upp densom i forna dagar,