39. Ty han tänkte därpå att de voro kött, en vind som far bort och icke kommer åter.
40. Huru ofta voro de ej gensträviga mot honom i öknen och bedrövade honom i ödemarken!
41. Ja, de frestade Gud allt framgent och förtörnade Israels Helige.
42. De betänkte icke vad hans hand hade uträttat på den tid då han förlossade dem från ovännen,