28. Må han sitta ensam och tyst, när ett sådant pålägges honom.
29. Må han sänka sin mun i stoftet; kanhända finnes ännu hopp.
30. Må han vända kinden till åt den som slår honom och låta mätta sig med smälek.
31. Ty Herren förkastar icke för evig tid;
32. utan om han har bedrövat, så förbarmar han sig igen, efter sin stora nåd.