10. Aldrig mer vänder han tillbaka till sitt hus, och hans plats vet icke av honom mer.
11. Därför vill jag nu icke lägga band på min mun, jag vill taga till orda i min andes ångest, jag vill klaga i min själs bedrövelse.
12. Icke är jag väl ett hav eller ett havsvidunder, så att du måste sätta ut vakt mot mig?
13. När jag hoppas att min bädd skall trösta mig, att mitt läger skall lindra mitt bekymmer,