11. Sin vrede låter han brinna mot mig och aktar mig såsom sina ovänners like.
12. Hans skaror draga samlade fram och bereda sig väg till anfall mot mig; de lägra sig runt omkring min hydda.
13. Långt bort ifrån mig har han drivit mina fränder; mina bekanta äro idel främlingar mot mig.
14. Mina närmaste hava dragit sig undan, och mina förtrogna hava förgätit mig.
15. Mitt husfolk och mina tjänstekvinnor akta mig såsom främling; en främmande man har jag blivit i deras ögon.
16. Kallar jag på min tjänare, så svarar han icke; ödmjukt måste jag bönfalla hos honom.
17. Min andedräkt är vidrig för min hustru, jag väcker leda hos min moders barn.