1. Min son, gif akt uppå mina vishet, böj din öron till mina läro;
2. Att du må behålla god råd, och din mun veta beskedlighet.
3. Ty ene skökos läppar äro en hannogskaka, och hennes hals är halare än olja;
4. Men framdeles bäsk som malört, och skarp såsom ett tveeggadt svärd.
5. Hennes fötter löpa neder till döden; hennes råd gånger få helvetet.