12. När de rättfärdige hafva öfverhandena, så går det ganska väl till; men när ogudaktige uppkomma, så varder en omvändning i folkena.
13. Den sina missgerning nekar, honom varder icke väl gångandes; men den henne bekänner och öfvergifver, han skall få barmhertighet.
14. Säll är den som städse fruktar; men den som halsstyf är, han faller i olycko.
15. En ogudaktig, som öfver ett fattigt folk regerar, han är ett rytande lejon, och en girig björn.
16. När en Förste utan förstånd är, så sker mycken orätt; men den der girighet hatar, han skall länge lefva.
17. En menniska, som uppå ens själs blod orätt gör, han varder icke behållen, det han än i kulona fore.
18. Den der i fromhet vandrar, han blifver vid sig; men den en ond väg går, han måste engång falla.
19. Den sin åker brukar, han skall få bröd nog; men den der far efter att gå fåfäng, han skall få fattigdom nog.
20. En trofast man varder mycket välsignad; men den der fiker efter att varda rik, han skall icke oskyldig blifva.
21. Anse personen är icke godt; ty han gjorde väl illa för ett stycke bröd.