5. En dåre lastar sins faders tuktan; men den som tager vid straff, han varder klok.
6. Uti dens rättfärdigas hus äro ägodelar nog; men uti dens ogudaktigas tilldrägt är förderf.
7. De visas mun utströr god råd; men de dårars hjerta är icke så.
8. Dens ogudaktigas offer är Herranom en styggelse; men de frommas bön är honom behagelig.
9. Dens ogudaktigas väg är Herranom en styggelse; men den der far efter rättfärdighet, han varder älskad.
10. Det är en ond tuktan, öfvergifva vägen; och den der straff hatar, han måste dö.
11. Helvete och förderf är för Herranom; huru mycket mer menniskornas hjerta?
12. En bespottare älskar icke den honom straffar, och går icke till den visa.
13. Ett gladt hjerta gör ett blidt ansigte; men när hjertat bekymradt är, så faller ock modet.
14. Ett klokt hjerta handlar visliga; men de öfverdådige dårar regera dårliga.
15. En bedröfvad menniska hafver aldrig en god dag; men ett godt mod är ett dageligit gästabåd.