14. Der intet råd är, der far folket illa; men der månge rådgifvare äro, der går det väl till.
15. Den som för en annan i borgan går, han får skada; men den sig för borgan vaktar, han är säker.
16. Den qvinna hafver ynnest, som ärona bevarar; men det äro de starke, som rikedomar bevara.
17. En barmhertig man gör sinom kropp godt; men en obarmhertig bedröfvar ock sitt kött och blod.
18. De ogudaktigas verk skall fela; men den som rättfärdighet sår, det är icke fåfängt.
19. Ty rättfärdighet fordrar till lifs; men fara efter ondt, det fordrar till döden.
20. Herren hafver en styggelse till vrång hjerta, och ett behag till de fromma.
21. Dem ondom hjelper intet, om de än alle lade händer tillsamman; men de rättfärdigas säd skall hulpen varda.
22. En dägelig qvinna utan tukt är lika som en so med ett gyldene spann på näsone.
23. De rätträrdigas önskan måste dock väl gå, och det de ogudaktige vänta, är olycka.