6. Välsignelse är öfver dens rättfärdigas hufvud; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla.
7. De rättfärdigas åminnelse blifver uti välsignelse; men de ogudaktigas namn skall förgås.
8. Den af hjertat vis är, han anammar buden; men den en galen mun hafver, han varder slagen.
9. Den der ostraffeliga lefver, han lefver säkert; men den der vrång är på sina vägar, han skall uppenbar varda.
10. Den der vinkar med ögonen, han kommer vedermödo åstad; och den en galen mun hafver, han varder slagen.
11. Dens rättfärdigas mun är en lefvandes källa; men de ogudaktigas mun skall deras vrånghet öfverfalla.
12. Hat uppväcker träto; men kärlek öfverskyler all öfverträdelse.
13. Uti de förståndigas läppar finner man vishet; men till ens dåras rygg hörer ris.
14. De vise bevara lärdom; men de dårars mun är hardt när förskräckelse.
15. Dens rikas gods är hans faste stad; men fattigdom gör de fattiga blödiga.
16. Den rättfärdige arbetar till lifvet; men den ogudaktige brukar sina tilldrägt till synd.
17. Hålla tuktan är vägen till lifvet; men den som bortkastar straff, han far vill.
18. Falske munnar skyla hat, och den der baktalar, han är en dåre.