7. Det ena folket skall resa sig upp emot det andra, och det ena riket emot det andra; och skola blifva pestilentier, och hunger, och jordbäfning, mångastäds.
8. Då skall nöden aldraförst begynnas.
9. Då skola de öfverantvarda eder uti tvång, och dräpa eder; och I skolen blifva hatade af all folk, för mitt Namns skull.
10. Och då skola månge förargas, och inbördes den ena förråda den andra, och inbördes hata hvarannan.
11. Och månge falske Propheter skola uppkomma, och förföra många.
12. Och efter det ondskan får öfverhandena, varder kärleken i mångom förkolnad.
13. Men den som blifver fast uti ändan, han varder salig.
14. Och detta Evangelium om riket skall varda predikadt i hela verldene, till ett vittnesbörd öfver all folk; och då skall änden komma.
15. När I nu fån se förödelsens styggelse, af hvilko sagdt är genom Daniel Propheten, ståndande i det helga rummet; den som läs det, han gifve akt deruppå;
16. De som då i Judiska landet äro, fly de på bergen;
17. Och den som är uppå taket, han stige icke ned, till att taga något ut af sitt hus;
18. Och den som är ute på markene, gånge icke tillbaka efter sin kläder.
19. Men ve dem som hafvande äro, och dem som dia gifva, i den tiden.
20. Men beder, att edor flykt sker icke om vintren, eller om Sabbathen.
21. Ty då skall varda en stor vedermöda, så att hon hafver icke varit sådana ifrå verldenes begynnelse och till denna tiden, ej heller varda skall.