5. En sädesman gick ut till att så sina säd; och vid han sådde, föll somt vid vägen, och vardt förtrampadt, och foglarna under himmelen åto det.
6. Och somt föll på hälleberget, och då det uppgick, förtorkades det; ty det hade ingen vätsko.
7. Och somt föll ibland törne, och törnen gingo med upp, och förqvafde det.
8. Och somt föll i goda jord; och det gick upp, och gjorde hundradefald frukt. Då han detta sade, ropade han: Den der hafver öron till att höra, han höre.
9. Då frågade honom hans Lärjungar, hurudana denna liknelsen var.
10. Han sade till dem: Eder är gifvet veta Guds rikes hemlighet, men dem androm genom liknelse; på det att, ändock de se, skola de likväl icke se, och ändock de höra, skola de likväl icke förstå.
11. Så är nu denna liknelsen. Säden är Guds ord;