45. Du hafver icke kysst mig; men hon, sedan jag här ingick, hafver icke låtit af kyssa mina fötter.
46. Mitt hufvud hafver du icke smort med oljo; men hon hafver smort mina fötter med smörjelse.
47. Hvarföre säger jag dig: Henne varda många synder förlåtna; ty hon älskade mycket; men den som mindre förlåtes, han älskar mindre.
48. Sedan sade han till henne: Synderna förlåtas dig.
49. Då begynte de, som med honom till bords såto, säga vid sig: Ho är denne, som ock synder förlåter?
50. Då sade han till qvinnona: Din tro hafver frälst dig; gack med frid.