2. Och var Maria den som smorde Herran med smörjelse, och torkade hans fötter med sitt hår; hvilkens broder, Lazarus, låg sjuk.
3. Så sände hans syster till honom, och sade: Herre, si, den du kär hafver, ligger sjuk.
4. När Jesus det hörde, sade han: Denne sjukdomen är icke till döds, utan till Guds äro; att Guds Son skall deraf ärad varda.
5. Och hade Jesus Martham, och hennes syster, och Lazarum kär.
6. När han då hörde, att han var sjuk, blef han der i samma rummet två dagar.
7. Derefter sade han till Lärjungarna: Låt oss åter gå in i Judeen.
8. Lärjungarna sade till honom: Rabbi, nu ville Judarna stena dig; och åter går du dit?
9. Jesus svarade: Äro icke tolf timmar om dagen? Hvilken som vandrar om dagen, han stöter sig icke; ty han ser denna verldenes ljus.
10. Men den som vandrar om nattena, han stöter sig; ty ljuset är icke i honom.
11. Detta talade han; och sedan sade han till dem: Lazarus, vår vän, sofver; men jag går att uppväcka honom af sömnen.
12. Då sade hans Lärjungar: Herre, sofver han, så varder det bättre med honom.
13. Men Jesus talade om hans död; och de mente, att han hade talat om lekamlig sömn.
14. Så sade då Jesus uppenbarliga: Lazarus är död.
15. Och jag gläds för edra skull, att jag icke var der, på det I tro skolen; men låter oss gå till honom.
16. Då sade Thomas, som kallas Tvilling, till Lärjungarna: Låt ock oss gå, att vi må dö med honom.
17. Då kom Jesus, och fann honom redo hafva legat fyra dygn i grafvene.