16. Jag hafver ock annor får, som icke äro af detta fårahuset; dem måste jag ock draga härtill, och de skola höra min röst; och det skall varda ett fårahus och en herde.
17. Fördenskull älskar Fadren mig, att jag låter mitt lif, på det jag skall åter tagat igen.
18. Ingen tager det af mig; men jag låter det af mig sjelf; jag hafver magt att låta det, och jag hafver magt taga det igen. Detta budet fick jag af minom Fader.
19. Då vardt åter en tvedrägt ibland Judarna, för detta talets skull.
20. Månge af dem sade: Han hafver djefvulen, och är ursinnig; hvi hören I honom?
21. Somlige sade: Sådana ord äro icke dens mans, som djefvulen hafver; icke kan djefvulen öppna de blindas ögon.
22. Så vardt då i Jerusalem kyrkomessa; och det var vinter.