1. Detta är det ord, som Herren till Jeremia sade, om den dyra tiden:
2. Juda ligger jämmerliga, hans portar stå i en ömkelig måtto; det står klageliga till i landena, och i Jerusalem är ett stort rop.
3. De store sända de små efter vatten; men då de komma till brunnen, så finna de intet vatten, och bära sina käril tom hem igen; de gå sorgse och bedröfvade, och omsvepa sin hufvud;
4. Derföre, att jorden refnar, efter intet regnar på jordena; åkermännerna, gå sorgse, och omsvepa sin hufvud.
5. Ty ock hinderna, som på markena kalfva, öfvergifva sina kalfvar, efter intet gräs växer.