4. dag och natt låg din hand tung på mig,jag blev som en åker i sommarens torka.
5. Då erkände jag min synd för dig,jag dolde inte min skuld.Jag sade: Jag vill bekännamina brott för Herren.Och du förlät min synd och skuld.
6. Därför ber dina trogna till digi nödens tid.När de stora vattnen stigernår de inte dem.