12. Vilket dån från tallösa folk,ett dån som när havet dånar!Vilket brus av folk,ett brus som när väldiga vatten brusar!
13. Men när Herren ryter mot dem,flyr de bort i fjärransom agnar jagade av vinden över bergen,som tisteldun i stormen.
14. På kvällen råder skräck,i gryningen är de borta.Detta blir plundrarnas lott,skövlarnas öde.