6. Han hade benskenor av brons och en bronssabel i rem över axeln.
7. Skaftet på hans spjut var tjockt som en vävbom, och spetsen, som var av järn, vägde över sju kilo. Framför honom gick hans sköldbärare.
8. Goljat gjorde halt och ropade bort mot de israelitiska leden: »Varför ställer ni upp till strid? Jag är filisteernas man och ni Sauls tjänare. Utse någon på er sida som får komma ner till mig.
9. Om han är stark nog att kämpa mot mig och dödar mig, så blir vi era slavar. Men om jag vinner och dödar honom, då blir ni våra slavar och tjänar oss.«
10. Och han fortsatte: »Jag utmanar Israels här: Skicka fram en man som kan kämpa med mig.«
11. När Saul och alla israeliterna hörde filisténs utmaning blev de utom sig av skräck.
12. David var son till en efratit från Betlehem i Juda som hette Jishaj. Han hade åtta söner och var på Sauls tid redan till åren kommen.
13. Hans tre äldsta söner hade följt Saul ut i kriget. De som dragit i fält var Eliav, den förstfödde, Avinadav, den andre, och Shamma, den tredje.
14. David var yngst. De tre äldsta hade följt Saul,
15. men David brukade då och då lämna Saul för att gå till Betlehem och valla sin fars får.
16. Morgon och kväll i fyrtio dagars tid steg filistén fram och ställde sig där.
17. Jishaj sade till sin son David: »Ta den här säcken rostad säd och de här tio bröden och skynda dig till dina bröder i lägret.
18. Och de här tio ostarna skall du lämna till deras befälhavare. Sök upp dina bröder och se hur de har det och få med dig ett livstecken från dem.
19. De är med Saul och den israelitiska hären i Terebintdalen och krigar mot filisteerna.«
20. Tidigt nästa morgon lät David någon annan ta hand om fåren och gjorde som Jishaj hade sagt till honom; han tog med sig vad han skulle och gav sig i väg. Just då han kom fram till lägret drog hären ut för att ställa upp sig, och stridsropen skallade.
21. Israeliter och filisteer ställde upp i slagordning mitt emot varandra.