12. de utlyste en fastehögtid och lät Navot sitta främst bland folket.
13. De båda skrupelfria männen kom och satte sig mitt emot honom och vittnade inför folket: »Navot har smädat Gud och kungen.« Då förde man honom ut ur staden och stenade honom till döds.
14. Och så sände man bud till Isebel: »Navot har stenats till döds.«
15. När hon hörde detta sade hon till Achav: »Nu kan du överta jisreeliten Navots vingård, den som han vägrade att sälja till dig. Navot är inte längre i livet, han är död.«
16. Då Achav fick veta att Navot från Jisreel var död gav han sig i väg ner till hans vingård för att ta den i besittning.
17. Då kom Herrens ord till Elia från Tishbe:
18. »Gå och sök upp Achav, Israels kung, som regerar i Samaria. Du finner honom i Navots vingård, som han har kommit för att ta i besittning.
19. Säg till honom: Så säger Herren: Har du både dräpt och hunnit lyfta arvet? Sedan skall du fortsätta: Så säger Herren: På den plats där hundarna slickade Navots blod skall de också slicka ditt.«
20. Achav sade till Elia: »Nu har du mig fast, du min fiende!« — »Ja, nu har jag dig fast«, sade Elia, »och eftersom du har sålt dig till att göra det som är ont i Herrens ögon